Om nu någon skulle ha missat att jag har flyttat min blogg till min egen hemsida så gör jag en liten anteckning här!

Nu har den äntligen öppnat, min nya hemsida! Det finns fortfarande mycket kvar att göra men själva grundkonceptet är igång. Ny blogg, en liten bildhörna, och en ny mailadress. Min gamla adress kommer givetvis att finnas kvar men den nya kommer att användas mer! Då kan man ju undra vad det är för adress till den nya hemsidan? Ganska enkelt, victorramstrom.se. Om du klickar på bilden så kommer du direkt till sidan. I fortsättningen får du alltså titta in på den sidan istället där kommer jag att hålla till!

Nu har det äntligen skaffats mobiltbredband! Ett steg som var nödvändigt att ta då jag så småningom kommer att vistas nere i Karlskrona 12 dagar i sträck. Det blir för länge att vara avstängd från nätet hela den tiden, nästan jämt. I samband med det kanske man kan ta tag i bloggandet lite mer också. Det är svårt att bli motiverad när man bara är hemma ibland och vill ägna tiden åt annat.

Det har gått nio veckor sedan jag skrev här. För mig känns det som ett par veckor, för er som en längre tid. Tiden denna höst har gått otroligt fort. Augusti och September bara försvann. Jag har gjort 10 veckor av min millitärtjänst om två veckor är grundutbildningen avslutad och jag går in i den fortsatta soldatutbildningen innan jag till slut går in i min tjänst vecka 48.
Som sagt tiden har gått otroligt fort och jag har lärt mig otroligt mycket. Ni kanske tror att vi bara springer omkring i skogarna hela dagarna men det är inte alls det vi gör. Visst händer det men största delen av grundutbildningen är teoretisk. Vi går igenom sådant som vi ska kunna och det har blivit en hel del powerpoint presentationer på dessa veckorna. Mycket av teorin handlar om det som jag senare ska tjänstgöra som, skyddsvakt. Men det har också varit mycket sjukvård. Mot senare tid har det varit mycket praktiskt vad det gäller skyddsvakt och sjukvård. Där vi får öva oss i vissa situationer. Både med attrapsår och skjutande med lösa skott mot varandra. Dessutom har vi övat mycket närkamp och nästan blivit mästare på det.
Men självklart har det också varit mycket skjutning. Vilket ibland är kul. Men för det mesta är det ganska drygt att bara skjuta några skott om dagen. I veckan befann vi oss på Torhamns udde, där blåste det oavbrutet och var riktigt kallt. Men vi fick också pröva på att skjuta automatskott med vapnet, det var riktigt kul. Dessutom testade vi höftskott, riktigt kul. Til helgen blir det helgtjänst och utbildningsprov. Då gäller det att visa vad vi har lärt oss på dessa veckorna.
Just nu går bara väntan på att få börja sin tjänstgöring där schemat blir bättre. Tjänstgör 12 dagar, är ledig 9 dagar! Det blir grejer det!

En vecka av lumpen har gått. Det glädjande beskedet kom på onsdagsmorgonen. Vi skulle få åka hem till helgen! Efter en vecka av sådant som man inte var van vid och mer eller mindre isolerad på Kungsholmsfort var det skönt att komma hem! Kungsholmsfort har för övrigt varit bemmanat varenda dag i 329 år. Det är världsunikt. Nu planerar man att sälja av stället. Något som skulle sätta stopp för denna unikhet! Det är en mycket vacker ö dit man kan komma som turist för ca 200 kronor om jag inte minns fel. Jag ska inte gå in på några detaljer överhuvudtaget om var vi bor och var vapen förvaras och sådant. Det är attraktiv information. Men det är helt klart speciellt och trevligt med stora kontraster.
 I början var det svårt att veta hur vi skulle bete oss och sådär men enligt vår plutonchef har vi gjort storartade framsteg på enbart fem dagar, men det finns mycket som behöver bättras på också. En gång stod vi uppställda i korridoren inne. Vi fick en minut på oss att förflytta oss ut och ställe upp. Det tog 1 minut och 13 sekunder. Vi fick en minut på oss att springa in igen. Det tog 53 sekunder. Då fick vi en minut på oss att ställa upp ute igen. Det tog 35 sekunder. Vi halverade alltså tiden. Det är bra jobbat på ett par minuter.
 Excerisen är rolig och det ser riktigt snyggt ut när vi gör likadant allihop samtidigt. En eftermiddag marscherade vi minst 50 varv på den stora kajen och uppsamlingsplatsen som kanske är 3 gånger så stor som stortorget i Kalmar. Dessutom regnade det också. Men det var inget som gjorde något.
 Inom försvarsmakten finns det inget tvång på att raka håret. Och jag måste erkänna att det verkligen inte gjorde någonting att jag inte gjorde det heller innan jag åkte. det är inget problem att ha längre hår där man tänker inte på det. Men jag och en logements kamrat bestämde oss för att skaka hand på att vi skulle göra det i helgen så nu är det bara att gå till trimmen och raka av det. Det blir skönt i alla fall. Lite mindre att bära på.
 Det jobbigaste är att vi inte direkt har fått någon fritid. En dag var vi i tjänst i 16 timmar. Det var ganska jobbigt. 6 går vi upp och får inte någon fritid innan 21 vilket är det normalaste. Onsdagar ska vi däremot få sluta 16.30 för att kunna ha möjlighet att se bion som börjar klockan 19 i våran egen bio, kallad Bio Kungsholmen. Nästa film upp är Quantom of Solace. Det är många aktuella och bra filmer som de kommer visa under hösten. Det är dessutom som en riktig biosal man sitter i med sköna säten.
 På morgonen får vi bädda sängarna och raka oss, putsa upp kängorna, städa mm. Vi börjar bli ganska bra på det!
 Det är väldigt mycket intryck vi får och det är svårt att beskriva allt. Jag får heller inte berätta om allt. Till veckan ska jag ansöka om fototillstånd så kan det nog bli lite fina bilder sen. Är det något du undrar över bara fråga. Jag kan svara på det mesta! Förutom vad det finns för trädsorter i parken som det finns anställda som sköter på ön. Snacka om speciell ö. Dessutom finns där sveriges modernaste hundgård byggd 2002. Den är tyvärr inte i bruk längre utan bostad åt pensionerade hundar.
 En sista uppmaning bevara vårt kungsholmen ett fantastiskt ställe som är värt ett besök. Men försök inte besöka mig då får jag utskällningar från mina befäl!

Den senaste veckan har varit ganska annorlunda! Eller kanske inte. Jag byggde ett barskåp i min bil och satte in en härligt rödbelysning i det. Dessutom håler sig drickan kall i det. Bara en kul grej. Det är ju absolut ingenting som jag är i närheten av som bilförare! Ifall någon skulle tro det! Dessutom har jag jobbat i en vecka och fått ihop lite extra pengar! Kopplat in en baslåda har jag också gjort i bilen! Idag har det varit kalas för lillasyster som fyllde 17. Det blev ett rejält gäng på över 30 personer och grillning och fika!
 Men nu är det ju så att jag har pacakt min väska! Imorgon går tåget klockan 10.55. Färden går mot Karlskrona och Marinbasen. När jag ska hålla på och pilla på mitt vapen så har jag ju inte tid att blogga så mycket. Inte för att jag har haft så mycket tid annars i sommar heller men nu kommer det nog att ligga nere en liten stund. När jag kommer hem igen så kommer en liten rapport om vad jag har gått igenom. Tills dess så önskar jag alla er läsare ett par trevliga veckor och hoppas att ni har det riktigt bra nu när ni slipper mig! Men jag kommer tillbaka, så lätt ska ni inte bli av med mig!

En sen fredagkväll rullar bilen iväg, resan går norrut. Det går fort, mycket fort. Någonstans utanför Oskarshamn är det dags att svänga av vägen. En kort paus. Färden går vidare in mot Oskarshamn. En polisbil, jag duckar. På hamnplanen i Oskarshamn är det fullt liv. Karusellerna snurrar. Banden spelar och folk är glada. Straxt innan klockan 2 slutar banden att spela. En man kliver upp på en båt och lutar sig över kanten. En full och förvirrad man. Båtens ägare blir väckt av sin son då han hör fotstegen. En stund senare är mannen avkastad från båten. Det blir tyst alla sover.
 En tidig lördagsförmidag packas grejerna ihop. Flera lass går till bilen. En liten pojke får tröstas av sin storebror då han snubblar och får ett sår och en bula i pannan. En båt lägger ut från hamnen, vädret är blåsigt och molnigt. Det guppar rejält i båten när den lämnar trygga hamnen. Det blir en runda inomskärs för att slippa vågorna. Solen sticker fram, det är varmt. Närmare 25 grader. Färden närmar sig Mönsterås bruk. Det betyder slutet på en resa som gått ganska stilla. Båten och besättningen ska ställas på prov ordentligt. Båten gasar på, det guppar. Vågorna är ungefär 2 meter höga! Besättningen är uthållig. Flera tusen liter vatten sköljer över båten. Besättningen blir dyngsur, men ger inte upp. Det blåser men är inte kallt. Till slut kommer kylan och besättningen får gå inomhus. Det knarrar och knirrar i båten när den slår mot vågorna. Plötsligt syns ölandsbron. Hemma hamnen är nära.
 I ett nafs försvinner Ölandsbron igen. Regnet och åskvädret som synts till på håll närmar sig. Rätt som det är, ser besättningen bara ett 40-tal meter framför båten. En blixt slår ner ca 50 meter bort. Vindrutetorkaren lägger av. På radarn går det inte att utläsa något. Alla regndroppar syns istället. Helt utlämnade en bit ifrån ölandsbron. Då händer det otroliga ovädret drar förbi, ölandsbron syns igen och resan fortsätter lite tryggare till hemmahamnen.
 Båten ligger i hamn och regnet har slutat, en familj har precis avslutat sin Båtsemester!

Satte klockan på ringning vid 8, dags att gå och leta efter en busshållplats i Loftahammar. Jag hade bestämt mig. Nu gav jag tusan i båtsemestern. I och med min kommande värnplikt om en och en halv vecka så börjar jag känna pressen. Jag hade ingen ro att ligga ute på en ö längre. Jag hittade i allafall busshållplatsen. Jag hade tidigare tittat busstider på nätet. Dagens enda buss gick 10.45, framme i Västervik 11.50. Väntetid i västervik 1 timme och 30 minuter. Avgång Västervik 13.20, hemma klockan 15.58! Härligt 5 timmar och 13 minuters restid. Förskräckligt. Det hade väl tagit max en och en halv timme att köra med bil. Men jag hade inte kunnat köra på 104 kronor.
 Det var bara att gilla läget och hoppa på bussen. Det blev en ganska skön resa med lunch i Västervik.
 När jag väl kom hem så kändes allt jätte konstigt. Det var konstigt att gå på parkeringen, det var konstigt i trappuppgången och det var konstigt att komma in i mitt rum. Kanske är det för att det är något som jag knappt kommer få se det kommande året. Jag vet faktiskt inte. Det kändes lite bättre när jag fick lägga mig i min säng. Men sängen i båten är fasen skönare!
 Hemma ställde syrran och Albin till med mat. Jag gick rastlös och väntade på maten jag hade sån abstinens. Så här länge hade jag ju alldrig varit utan min bil. Efter maten var det bara att gå och hämta den i det garaget som jag ställt den i för att senare varva lite extra. Härligt. Äntligen ute på vägarna igen.
 Kära vänner det här var min båtsemester. En lyckad semester måste jag säga. Har funnits värre. Det var skönt att komma iväg lite och koppla av.
 Några bilder ifrån Loftahammar och hemma!

Dagen började med frukost på akterdäck! För att efter det bli en seg och lång dag på Hasselö. Jag låg mest och vilade och läste om lumpen i båten, medans de andra var på land. Lillebror lekte vid vattnet och hade det kul.  Lite lunch blev det på Hasselö. Jag festade te att me en kärringklämma! Pappa tog en cykeltur och vi andra gjorde oss redo för avfärd. Det blev Lofthammar som gällde för kvällen. Dit vi kom efter en slingrig färd mellan öar och grund. En ganska trevlig hamnanläggning måste jag säga. Det blev middag på restaurangen bredvid bryggorna. Oxfilémedaljonger och rostad färskpotatis stod på menyn för min del. Till dessert blev det en vitchoklad pannacotta! Mycket gott!
En bild på Anton vid lek i vattnet!

Efter att vi vinkat av det Familjen Svensson och Avander, begav vi oss själva ut på böljan den blå igen. Denna gången uppåt till en ö som heter Hasselö. Den har 30 bofasta och på sommrarna bor det cirka 300 människor på ön. Eligt vad jag fått höra skulle det vara en jätte mysig ö. Jag som inte gillar något annat än vit sand tyckte att det var jättejobbigt och inte alls så mysigt. Visst fanns det en kultur på ön med massa flakmopeder och fyrhjulingar men ändå. Det var bara äckligt med den bruna sanden som man nästan var tvungen att gå i.
 När vi hade ätit lite lunch på restaurangen bestämde vi oss för att gå en runda. En liten runda. Rundan slutade nog på över milen och trötta ben. Vi gick över på andra sidan ön och trodde att vi skulle få se några hus. Det enda var ju 5-6 stycken. Så vi gjorde bort oss totalt. Men det var som det var med det. På kvällen grillade vi hamburgare.
 Några bilder från dagen!

Efter en lite sömn var det dags att gå upp igen, vädret var bättre och vi bestämde oss för att gå utåt en liten bit. Straxt utanför Västervik ligger det en liten ö som heter Päronholmen precis bredvid Spårö! Därute bestämde vi oss för att lägga till. Lunch avnjöts på akterdäcket och det var härligt soligt. Jag och lillebror pumpade upp MiniChip (jollen) och tog oss en liten åktur. Klättrade längst upp på klippan gjorde vi också! Efter lite slappande var det dags för grillning på kvällen. Vi tre familjer som var där samlades för grillning. Det blev lite bökigt att sitta allihopa på klippan och äta. Vi började elda lite i en av grillarna och det blev en liten brasa.
 Efter ett tag bestämde vi oss för att ta jollarna över till Spårö och gå upp till Spåröbåken! Den byggdes 1777 och Evert Taube har utnämt det till ett av de finaste sjömärken han sett!
Det blev en promenad över stock och sten för att ta sig fram till denna byggnad som är den enda på ön och är väldigt speciell.
 Sen bar det av till båtarna igen för att fortsätta elda lite grann.
 Några bilder från dagen!

Ytterligare en dag i Västervik. Blåste riktigt ordentligt på förmiddagen, men började lugna ner sig lite till att bli en riktigt lugn kväll med stilla vatten. Härligt nu vänder vädret!
 Blev en ganska kul dag. På eftermiddagen tog vi en busstur till Lysingsbadet för att spela lite minigolf! Det var norra europas största äventyrs minigolf. Men jag slår vad om att det finns 20 likadana anläggningar i norra Europa. Det var ingen speciell bana så, men det var kul i alla fall.
 Lite bad och bastu när vi kom tillbaka till Gästhamnen, efter två helt galna bussturer med Sveriges värsta busschaufför. Det kanske kunde bli ett nytt TV-program. Fatta grymt. alla av de deltagande blir av med jobbet. Förutom den som vinner han får högre lön och bussbolagen sliter i honom.
 Middag avnjöts ännu en gång på Bubbel. Blev enbart en stor toastskagen för min del. Men det räckte faktiskt! Senare ringde vi hit en polare till Erik som kastade sig i bilen och körde upp. Det blev en härlig kväll som slutade någon gång när det nästan var ljust! Härligt!
 Inga bilder från dagen!

Inte heller dag 5 blev det ut att åka båt. En hel stilla dag i Västervik. Eller stilla och stilla. Det blåste något enormt! Och det var väl främsta anledningen till att vi låg stilla! Efter en seg morgon gick vi in till staden för att äta lite! Erik och jag sponsrade den multinationella hamburgerkedja som polisen nu utför blåskontroller på, McDonalds. Efter det gick jag och köpte en Volvo keps till lillebror Anton! Man kan väl säga som så att det var inga tårar som föll. Han skulle absoluta sova middag med den på sig! Härligt!
 När vi kom tillbaka till hamnen så gick vi bort till poolområdet där det var 16 grader i poolen, vindstilla stekande sol och en riktigt varm bastu. Det blev ett par härliga timmar. På kvällen bestämde vi oss hela gänget för att dra in till stan och äta lite. Det blev Harrys som vi lyckades hitta ett bord för 17 på. Avnjöt en riktigt god fläskfilétoast. Underbart.
 Resten av kvällen blev det ett par promenader mellan hamnen och staden. Mycket folk ute. Vid ett tillfälle satt alla 8 föräldrar i våran båt och hade lite trubadurkväll. Där en utav dem spelade gitarr och sjöng. Det var riktigt stämningsfullt! Jag blev också förvånad att klockan gick så fort som den gjorde hela kvällen. Jag hann knappt reagera innan det var läggdags!
 Några bilder från dagen!

Det blev väl ingen riktig etapp egentligen den här dagen. Det var bara att stanna kvar i Västervik i regnrusket. Riktigt kallt och jobbigt väder. Jag satt inne och var seg hela dagen. Ända till klockan fem då följde jag med Maria och Anton upp på stan för att handla lite. Väl tillbaka i båten var det bara att äta igen. För att sedan fixa iordning sig någorlunda för att bege sig in till stan. Första dagen på Visfestivalen och det var mycket folk över allt. Det blev att gå en hel del fram och tillbaka. Träffade några på vägen som man kunde snacka med. Mm en bra kväll blev det till slut i alla fall. I stor brist av bilder för dagen bjuder jag här på två små bilder. Egentligen var det ingen brist på bilder men att lägga upp en massa bilder som lillebror har tagit är ganska meningslöst! Trots att han har tagit dessa!

Dag 3 så vaknade vi upp till en strålande solskensmorgon, med spegelblankt vatten! Efter att ha njutit en stund så begav vi oss vidare. Vi styrde kosan mot Idö. En ö straxt utanför Västervik som förr i tiden var en stor lotsö! Nu för tiden är den kanske mest känd för sin Skärgårdskrog som för det mesta är fullsatt. Skärgårskrogen ligger förresten på toppen av berget med en fantastiks utsikt! Där avnjöt vi en härlig middag, jag valde varmrökt lax med färsk potatissallad! Jag tor bannemig inte att jag har ätit något godare. McDonalds släng er i väggen!
 Efter det blev det en liten tupplur, innan vi begav oss mot Västervik. Efter att ha puttrat fram i 8 knop några dagar, så gasade vi äntligen upp lite redigt och färdades i 22 knop på vägen in till Västervik!
 Tur var det att vi hade reserverat plats för hamnen var avstängs för alal utom oss. Och vi fick vår vanlig plats. Vi mötte också upp familjen Svensson, Avander och Bard, där i gästhamnen. På kvällen blev det en härlig middag för alla 17 på restaurang Bubbel. Trots att vi örbeställde maten fick vi vänta i 50 minuter på förrätten. Dåligt. Men vi fick ju i allafall maten.
 Kvällen blev det en liten runda in till den ganska öde staden! Några bilder från dagen!